kakkura

Hej bloggen min!

 

Jag tänker inte bry mig längre, jag tänker inte hålla något inne på den här bloggen..

Det här är det enda jag har som jag kan försöka trösta mig med när inte någon

annan finns där.

 

Jag kommer skriva det jag känner. Om jag är glad kommer jag skriva det, om jag är ledsen

så kommer jag att skriva det också. Sen om inte du som läsare vill läsa deprimerande texter är det bara att sluta läsa min blogg. Jag har aldrig bett om att folk ska läsa den här, den är för mina egna syften, så att jag kan 

kolla tillbaka i tiden och läsa hur jag kände och tänkte då..

 

Det här är det enda jag har just nu..

 

 

Saker jag oroar mig för i framtiden är om jag kommer må så här resten av livet..

Om jag fortfarande kommer känna mig ensam och så vidare..

 

Jag vill få ett slut på det här

 

Jag vill må bra..

 

Jag är nära på att ge upp hela tiden.. Jag mår dåligt ganska ofta nu..

 

 

Det finns så mycket jag vill säga en person, över hur jag blivit behandlad av denne på senare tid..

Snart kommer jag ta och skriva ett brev och läsa upp den för den här personen och tala om vad jag känner 

och hur jag blivit behandlad av denna person..

 

Jag är van att bli behandlad som skräp, men inte av dig..

 

Jag dög åt dig när du inte hade några vänner, men nu när du har massor av dem duger jag inte ett skit åt dig,

du ser mig inte längre, du vill inte vara med mig längre, du vill inte skriva med mig längre.. 

 

Du bryr dig inte över att jag är ledsen, men så fort det är något med dina nya vänner oroar du dig jättemycket..

 

 

 

Ja, det är väl meningen att jag ska bli behandlad som skräp resten av mitt liv, även om jag försöker visa hur tacksam jag är..