Mina drömmar
Hej Bloggen! tidigare lovade jag att besvara en punktlista.
- Mina största drömmar
- En person som jag ser upp till
- Saker jag vill ha
- Saker jag vill vara utan
- En del av mig jag är glad över
- En del av mig jag inte är glad över
- Vad jag tror på
Ända sedan jag var liten har jag funderat mycket på hur min framtid kommer se ut. Jag har snarare strävat efter lycka än efter något specifikt. Under årens lopp har jag hunnit drömma om mycket, men de sakerna som visat sig genom hela mitt liv är i stort sett 4 saker.
En sak som rinner i mitt blod, som har förts vidare från min farmor är ett intresse för hushållning. Det innebär i stort sett allt från städning, tvättning, matlagning, bädda och så vidare. Dock stannar det intresset på saker som jag äger, till exempel mitt rum. Jag trivs bra då det är städat och fint och jag älskar inredning. Hade jag bara haft mer pengar hade mitt rum varit omgivet av varma färger, tyger, ljus och prydnader.
Som liten trodde jag inte på att jag skulle gå hotell och restauranglinjen, men det blev den ändå på grund av mitt naturliga intresse för matlagning, smaker och drycker. Det andra som jag är intresserad av är konst. Jag fullkomligt älskar konst, jag gillar dikter, målningar, skulpturer, jag gillar olika sorters inriktningar av konst också som till exempel surrealismen från 1920 och uppåt med Salvador Dali som huvudförebild.
Jag räknar musik till konst för att det är ännu ett sätt att uttrycka sig på konstnärligt. Musik är viktig för mig, det har hjälpt mig igenom vissa saker och jag gillar att exprimentera mellan olika musikstilar. När jag var mindre tog jag gitarrlektioner, och jag ångrar att jag inte fortsatte med dem, för nu kan jag inte ett dyft tyvärr.
Konsten har jag fortsatt med, och jag har försökt behålla min kreativitet och skaparlust. I åttonde klass träffade jag på min bästa vän Paulina. Hon introducerade mig till manga och anime världen. Sedan dess har jag hållit på att rita och måla på olika sätt med manga och anime som inspiration.
I nionde klass var vi tvungna att välja vilka linjer vi var intresserade av, och jag valde estetlinjen som förstahands val och hotell och restauranglinjen som andra hands val. Estet lades ner det året jag skulle börja ettan i gymnasiet, men jag tog mig in på hotell och restaurangprogrammet istället. Idag är jag glad för att jag har gått hotell och restaurang i snart 3 år nu, eftersom att det har gett mig betydelsefulla erfarenheter och jobbmöjligheter, än om det har varit tillfälliga och korta. Jag har som person utvecklats och blivit betydligt mycket modigare och mer utåtriktad. Jag jobbar på att bli ännu mer utåtriktad och våga tala mer och högre i vissa sammanhang.
Jag har alltid försökt göra så gott jag kan, och nå de målen jag känner att jag klarar av. Ibland har det lett till stress och utbrändhet eftersom att längtan i min efter att prestera det bästa jag kan har varit så stor.
Något som följt mig genom livet och funnits där i bakrunden är tron på att det finns något mer, att det finns saker man inte kan se. Jag har som många andra blivit döpt och konfrimerad i svenska kyrkan, och det senare gjorde jag både frivilligt och för att göra min kära framor glad, som var troende. Man kan säga att jag fått tankarna om min tro från mamma. Hon och jag har ibland pratat om vad vi tror på, och jag kan hålla med om det mamma pratar om ibland, såväl som att vissa saker kan jag tycka annorlunda.
Det viktiga är att visa respekt för vad andra tror eller inte tror på. Vi har den mänskliga rätten, vi har vår egna fria vilja och våra egna fria tankar. Vad du än tror på så borde omgivningen bemöta dig med respekt, men då ska även du visa respekt för andras religion. Vi lever inte i ett sådant samhälle idag, men jag hoppas på en bättre framtid.
Vad jag tror på är som en blandning mellan olika religioners tankar, trots allt så påminner alla religioner om varandra på ett eller annat sätt. Men vad jag kan säga är att på grund av min uppväxt som kristen svensk så har min tro präglats av det, så jag håller med om mycket i den protestantiska kyrkan, men exakt om vad jag tror på kommer jag ta upp senare.
Det fjärde sista som alltid funnits och kommer alltid finnas i mitt hjärta är viljan att hjälpa folk. Min mamma har många gånger under uppväxten sagt åt mig hur "lillgammal" jag var, altså att jag var mognare på insidan än de flesta i min ålder. Detta har gjort att jag alltid kännt mig utanför i klassen. Jag tänkte inte på samma saker som de andra barnen tänkte på, jag gjorde inte som de andra barnen gjorde.
Jag trivdes och trivs bäst när jag umgås med lite äldre människor. Dock idag har jag kunnat känna mer samhörighet med jämnåriga och har därför mer vänner än vad jag har någonsin hoppats på, och för det är jag otroligt tacksam och håller hårt i att försöka behålla dem.
Jag mår bra när andra mår bra, och jag har stark känsla för hur andra människor tänker. Det är som en slags osynlig förmåga jag har haft hela livet. Därför är jag känslig för hur andra människor mår. Jag skulle och har utan tvekan offrat mycket för de jag älskar och tycker om. Jag kommer alltid att fortsätta finnas till hand, och denna människa visar mig tacksam för mitt stöd.
Eftersom att jag litat på folk så mycket och haft mina armar öppna har det lett till att jag har släppt in fel personer som sårat och skadat på många sätt och vis, men det jag har gjort nu är att ha valt bort dem som inte bryr sig om mig eller bara ser mig som "reserv".
Det jag drömmer om nu är att jobba med att hjälpa folk i livet. Jag vill kunna skänka andra mer ljus.
Nu är jag påväg mot det, och efter skolan ska jag läsa upp ämnen jag saknar och plugga vidare någonstans. Jag hoppas att jag tar mig över de mesta hindren.
Allt för idag
Ha det bra!
Kommentarer
